Polisutbildningen är inte ett vaccin mot dåliga attityder. Och polisens ineffektivitet beror delvis på polisers bristande insikt om vad som styr verksamheten, det visar Otto Peterssons kommande avhandling.
Hur polisstudenter växer in i rollen som yrkesverksamma poliser, vad de läser in i sitt uppdrag och hur detta omsätts i praktiken har varit en vit fläck på forskningskartan. Men om ett drygt år lägger statsvetaren och doktoranden Otto Petersson fram sin avhandling om vad som formar polisrollen. Det visar sig att utbildningen inte påverkar attityderna nämnvärt, desto större skillnad blir det 15 månader in i yrkeslivet.
Otto Petersson har följt 24 polisstudenter från utbildningarna i Växjö under lång tid. Byggt upp förtroende och genomfört djupintervjuer och på så vis undvikt politiskt korrekta svar. Studenterna djupintervjuades vid tre tillfällen; första veckan på polisutbildningen, vid examen och 15 månader in i yrkeslivet. De fick ta ställning till åtta dilemman. I ett scenario ser en patrull en bilist som kör ryckigt, bilen rör sig sidleds över vägbanan. Vid ratten sitter en kvinna i 25-årsåldern med ett gråtande barn i bilbarnstol i passagerarsätet.
– Kvinnan är nykter, ångerfull och bägge är bältade. Hon bemöter poliserna respektfullt. Vad blir konsekvensen? Poliserna förmanar henne och önskar trevlig dag, säger Otto Petersson.
Om det istället är direktör Jansson som sitter i bilen blir scenariot ett annat:
– Han är på väg till ett viktigt möte, bestrider att han kört för fort och säger att han minsann betalar deras löner. Har de inte viktigare saker att göra?
Poliser under utbildning knyter näven i fickan och svär, men efter 15 månader i tjänst riskerar resultatet att blir ett annat. Poliserna letar efter något fel på bilen och bötfäller bilisten menar Otto Petersson. Det som driver poliser till denna gråzon är viljan att nå konkreta resultat, vara effektiv och att värna sin polisiära auktoritet.
Utöver djupintervjuerna har Otto Petersson gjort en omfattande enkätundersökning med samtliga polisstudenter som antogs i Växjö, Umeå och Solna i januari 2011. Studenter fick ta ställning till samma påståenden vid examen femton månader senare. En annan grupp studenter fick frågorna vid examen respektive 15 månader in i yrkeslivet.
– Om man väger samman svaren visar det sig att utbildningen inte gör någon skillnad. Jag vill därför avliva myten om att polisutbildningen vaccinerar mot dåliga attityder.
Otto Petersson visar i sin avhandling att en förklaring till bristande effektivitet i landets polismyndigheter är bristande kunskap om polisens styrning bland nyutbildade poliser och polisstudenter. De har också en felaktig bild av polisyrket som fritt med stor handlingsfrihet.
– Då får man en clash. De har ingen koll på att polisen är styrd politisk organisation.
Dessutom bör rekryteringen till polisutbildningen liksom utbildningens uppbyggnad göras om anser Otto Petersson. Mallen för rekryteringen är arbete i yttre tjänst som ordningspolis. Den som inte kan springa, lyfta sållas bort.
– Men den som vill bli kriminalpolis eller närpolis har mer gemensamt med anställda på Försäkringskassan. De som rekryteras idag är dåligt skickade att göra utredningsarbetet.
Otto Petersson anser att polisutbildningen borde ha ett gemensamt basblock som följs av specialkurser för exempelvis en före detta socionom som vill syssla med barnförhör eller kvinnomisshandel.
