Musik i affärerna kan vara en plåga för hörselskadade. Studenten Robin Hjertqvist har frågat ett 20-tal personer som lider av hörselproblem och nästan alla upplever bakgrundsmusik som mycket besvärligt. Flera undviker att handla i affärer med hög ljudvolym.
I väldigt många affärer ljuder musik från högtalare. Dessutom rullar tevereklam och ljudnivån kan bli riktigt hög. Robin Hjertqvist, som gick ut Teknikum i Växjö förra veckan, genomförde ett projektarbete inom sitt program Handel och administration där han undersökte hur hörselskadade upplever musik i affärerna.
– Jag är inte själv hörselskadad, men reagerar ändå på hur hög musiken kan vara. Jag har alltid stört mig på höga ljud sedan jag var liten, säger Robin Hjertqvist.
I sitt arbete engagerade han medlemmar från Hörselskadades riksförbund i Växjö och frågade i enkätform och genom intervjuer hur de upplever bakgrundsmusik i affärer.
Svaren blev ganska entydiga. I princip stördes samtliga av musiken. De flesta hade till och med slutat att handla i butiker med hög volym. Orsaken var ett de tröttades ut av musiken, tappade koncentrationen och hade svårt att tala med expediterna.
Att musik i affärerna utgör en plåga bekräftas av Elisabet Andersson, från Växjö, som har drabbats av hörselskada i vuxen ålder. Hon har hörapparat i båda öronen. Hon är även känslig för höga ljud och har öronsus, tinnitus.
– Hörapparaten förstärker alla ljud och i en sådan miljö kan inte jag sålla ut det talade ljudet. Det blir ett kaos i huvudet, en kakafoni. Då måste jag lämna butiken, berättar hon.
Det är inte bara musiken som är problemet, påpekar hon. Ofta är lokalen byggd utan hänsyn till god akustik. Det kan vara högt i tak och ljudet bara försvinner upp. Kylar, frysar och fläktar står samtidigt och brummar. I livsmedelsaffären dras kundvagnar med smattrande hjul. Sammantaget blir det olidligt för den som har hörselproblem.
Ett bombardemang av höga ljud ger trötthet och stress, förklarar Elisabet Andersson. Hon tycker också det är orimligt att butikspersonal utsätts för ständig bakgrundsmusik och skval.
Anpassningar åt hörselskadade är även bra för normalhörande, menar Elisabet Andersson. I grunden handlar det om att skona våra öron mot höga ljud och förebygga framtida hörselproblem.
Robin Hjertqvist och Elisabet Andersson nämner flera butiker på Grand Samarkand i Växjö som exempel på dålig ljudmiljö. Här är det hårda golv, högt i tak och för lite av ljudisolering. Ett besök i en av butikerna, klädaffären New Yorker, bekräftar bilden. Elisabet hör inte vanlig samtalston och störs väldigt av musiken som pumpar ut från högtalarna.
Ingen av personalen i New Yorker vill uttala sig om ljudmiljön i affären. De hänvisar uppåt i kedjan. Men några svar från ledningen får inte Smålandsposten.
Centrumchef vid Grand Samarkand Mats Jäderberg förklarar att butikerna själva skapar sina policies för musik. Många affärer använder bakgrundsmusik för att få kunderna att känna sig trygga, koppla av och få en god stämning.
– Vi är ute och lyssnar av då och då. Det enda vi kräver är att butikerna inte får störa sina grannar och att musiken inte når ut i själva gallerian.
Grand Samarkand har fattat beslut om att inte ha musik inne i gallerian, frånsett juletid då julmusik spelas.
Det finns butiker som har en lugn miljö. Elisabet Andersson nämner Lidl i Växjö. Därför har hon börjat handla här.
Ställföreträdande butikschef Fredrik Sandberg, på Lidl, förklarar att det finns en gemensam policy vilket innebär att alla butiker ska vara fria från musik.
Robin Hjertqvist har en lösning hur affärerna kan bli bättre.
– Det går att skärma av musiken vid kassan. Då kan kund och personal kommunicera bättre, säger han.
Det finns undersökningar som visar att musik i affärerna ökar försäljningen. Men det finns också studier som pekar på det motsatta. Att kunderna flyr högljudda butiker och väljer att handla någon annanstans.