På uppdrag av regeringen började hon undersöka den digitala delaktig-heten i samhället. Rapporten har nu presenterats, även om Angela Zetterlund själv ser arbetet som en förstudie. Uppföljning kommer att krävas, kanske även den med starkt regionalt fokus.
En studie i hur en digital tidsålder kan skapa utanförskap hos de utan kunskap i frågan, och hur man som samhälle ska arbeta för att innefatta dessa. Detta behandlar den forskningsrapport Angela Zetterlund varit projekt-ledare för.
– Man måste se frågan på lång sikt och inte ställa krav på makthavare om snabba förändringar som fokuserar på enskilda problemområden. Vi kan se att utvecklingen främst skett genom bibliotek och folkbildning på lokal och regional nivå, berättar Angela Zetterlund, även lektor i informations- och biblioteksvetenskap vid Linnéuniversitet.
Rapporten har presenterats i tre delar, en huvudrapport, en exempelsamling och ett videoklipp från ett panelsamtal om frågan.
– Jag måste säga att jag är fascinerad över vilket brett gensvar rapporten fått från skilda håll som alternativrörelser, företag som Microsoft och studieförbund.
Diskussionen om en digital utveckling betonas bara till viss del vara en ekonomisk fråga, i alla fall finansiering och ansvar. Behandlar man personer i digitalt utanförskap utifrån grupperingar riskerar man att missa helheten i internet- problematiken.
– Klart att digitalt utanförskap kostar samhället pengar, och att det då är något man kan tjäna in genom utbildning i IT-frågor. Samtidigt är en människa inte enbart en sjukförsäkrad, en funktionshindrad eller en pensionär. När man sätter in insatser utifrån detta faller problem mellan stolarna.
Hur arbetet kommer att fortgå kan Angela Zetterlund ännu inte svara på. Hon hoppas att rapporten ska väcka samtal i frågan och få folk att agera.
– Jag tror också rapporten visar att vi på universitetet är duktiga på att fånga upp lokala signaler. Likaså talar det om att LNU forskar på högaktuella politiska frågor, säger Angela Zetterlund.