För att få bättre och effektivare modersmålsundervisning måste det nu finnas fem elever per språk för att undervisningen ska ske på en skola.
-Det är ingen rättighet att få undervisning på en viss skola, säger Stefan Bergström (FP).
I mars beslutade skolpolitikerna att både kommunala och fristående grundskolor från läsåret 2013/14 själva ska organisera undervisning i modersmål. Det måste vara minst fem elever per språk och grupp för att skolans huvudman ska kunna ansöka om ersättning. Elever som inte får undervisning på sin skola kan ansöka om busskort för att ta sig till lektionerna.
Enligt Linda Andersson, chef för modersmålsundervisningen, innebär förändringen för friskorna är att de nu enligt skollagen kan söka tilläggsbelopp för modersmålsundervisning.
För samtliga huvudmän innebär förändringen också att ett barn har rätt till modersmålsundervisning i max sju år.
Den här terminen får cirka 850 barn i kommunala skolor undervisning i albanska, arabiska, bosniska, kroatiska, serbiska, engelska, finska, isländska, makedonska, persiska, polska, rumänska, ryska, somaliska, spanska, sydkurdiska, tyska och ungerska.
Stefan Bergström (FP), skol- och barnomsorgsnämndens ordförande, berättar att friskolor hört av sig till kommunen och vill samarbeta med modersmålsundervisningen. Skolinspektionen har, enligt Stefan Bergström, tidigare haft synpunkter på ett så kallat dubbelt huvudmannaskap – att två parter har ansvar för dokumentation, sekretess, arbetsmiljö och annat.
– Samarbetet är inte helt okomplicerat, det har funnits en osäkerhet, men nu tolkar vi reglerna som att det är öppet för samarbete. God samverkan mellan kommunala och fristående skolor är viktigt, vi är beroende av varandra i den här frågan, säger Stefan Bergström.
I någon landsbygdsskola har dock kravet på fem elever per språk undantagits på grund av avståndet.