Arenastadsbygget i Växjö. Här fick revisorerna en tuff match bland avtal och idrottsanläggningar. Styrningen av satsningen visade sig till stor del vara av informell karaktär och det är svårt att få överblick av beslutsgångar och tecknade avtal, enligt en färsk revisionsrapport.
– När det väl drog i?gång på allvar blev det som det ofta blir, bråttom med mycket och den informella strukturen blev dominerande. Jag tror ändå att de flesta kände sig välinformerade. Men vid vissa tillfällen kanske man skulle ha formaliserat informationen och även beslutsgången mer. Så kan det vara, säger projektledaren Anders Franzén.
Det är kommunens egna revisorer som beställt rapporten och anlitat revisionsfirman Ernest?&?Young för att genomföra en granskning av hur Arenastadsbygget har hanterats.
Revisionsrapporten innehåller inte några större avslöjanden men den landar i en rekommendation till kommunledningen: Gör en egen noggrann och djupgående utvärdering av hur satsningen på Arenastaden har hanterats och använd det som underlag för den fortsatt utvecklingen av området.
– Det finns anledning att titta på detta och vi lär oss av allting som vi gör, säger kommunalrådet Bo Frank (M).
Vissa efterfrågade dokument har inte ens gått att få fram och revisorerna har slagits av att ett så här stort projekt saknat en rejäl riskanalys. Styrningen av arbetet har också till stor del varit informell med inslag av muntlig information som inte dokumenterats.
Det har varit svårt att få en ”samlad och överskådlig bild” av beslutsgångarna och de tecknade avtalen, konstaterar revisorerna. Inför kommande projekt efterlyses mer struktur, en tydligare projektorganisation och dokumenterade avstämningsmöten
Sammantaget håller sig kostnaderna inom ramarna för det som politikerna har beslutat, enligt rapporten. Men här finns samtidigt exempel på när kalkylerna och de verkliga kostnaderna legat i påtaglig ofas. Kostnaderna för markarbeten inom Arenastadsområdet och bygget av den så kallade B-hallen vid Tipshallen blev exempelvis 20 miljoner kronor dyrare än beräknat. Det finns all anledning att styra upp arbetet bättre framöver för att få mer realistiska kalkyler, påpekar revisorerna.
Årskostnaden för bidrag till föreningarna inom Arenastaden och driften av anläggningarna ligger på cirka 45 miljoner kronor, enligt Anders Franzén.
– Man kan väl säga att allt har kostat något mer. Men det beror på hur långt du går tillbaka. Går du tillbaks tio år så räknade vi ju inte med de här kostnaderna. Kanske en del kan tycka att det är för mycket men fullmäktige har ställt upp på det och det har ändå varit en politisk enighet kring den här satsningen, säger han.