Det senaste året har lilla Lammhult fått ta emot en mycket stor del av de nyanlända. Och otryggheten har ökat i bostadsområdena. Nu har Vidingehem tillsammans med Hyresgästföreningen startat ett projekt för att minska folks oro. Och de har kommit en bit på vägen.
Under år 2013 kom 96 familjer, nya i Sverige, till Växjö där de tillbringade fyra veckor på Landningsbana Växjö. Verksamheten startade i januari 2013 och är en mottagningsenhet för nyanlända familjer.
• Till och med mars månad 2014 passerade totalt 396 barn i åldrarna 1–19 år Landningsbana Växjö innan de gick vidare till förskola, internationell klass och språkintroduktion.
• 35 familjer hade 5 barn eller fler. Tio av dessa hade mellan åtta och tio barn vardera. I Växjö är bostadsbristen svår. Bäst förutsättningar för boendet har enligt kommunen funnits i Lammhult och Braås där 26 respektive 14 familjer är bosatta sedan i mars 2014.
”Framförallt Lammhult har vuxit snabbt, vilket har skapat stora utmaningar i samhället. Förskolor och skolor i Lammhult och Braås har utsatts för ett hårt tryck då många familjer bosatt sig där och samhällena har även asylboenden”, sägs i Landningsbana Växjös verksamhetsrapport.
– Detta är en rejäl utmaning för oss, säger Stefan Blomqvist, vd på det kommunala bostadsbolaget Vidingehem.
Bolaget gör kontinuerliga mätningar, så kallat ”Nöjdkundindex”, bland hyresgästerna där faktorn ”trygghet” finns med. På Herrgårdsgatan och Ejdervägen i Lammhult finns 150 lägenheter. Där bor många nyanlända. I en mätning i början av året gav hela 43 procent av de boende betyg ett eller en två på den femgradiga skalan. Nästan hälften kände sig alltså mycket otrygga.
I januari sjösatte därför Vidingehem projektet Bo Trivsamt, ett samarbete med Hyresgästföreningen.
I projektet, som löper året ut, ingår bland annat dörrknackning. Via personliga samtal och en enkät får de boende precisera hur de upplever trygghet och trivsel.
I upplägget ingår också att aktivera hyresgästerna i arbetet.
Stefan Blomkvist säger att antalet otrygga har halverats sedan i januari.
Vad är målet?
– Målet är att 60 procent ska sätta en femma på oss. I?dag är det 44 procent vilket är mer än dubblering sedan januari, säger Stefan Blomqvist.
Hur hög var svarsfrekvensen?
– Lite lågt, 52 procent. Den vill vi öka.
I Lammhult kan det bo 10–12 personer i en tvåa eller trea vilket innebär stort slitage i bostäderna och mycket ljud som kan störa grannarna.
Henrik Larsson är verksamhetsutvecklare på hyresgästföreningen.Jamal Abdi Nur arbetar med bland annat integration i kommunens bostadsbolag. De jobbar tillsammans med Bo Trivsamt i Lammhult.
– Det finns alltid språkförbistringar, okunskap och kulturkrockar. Många svenskar har ju bott här väldigt länge. Och man förstår ju båda parter, säger Henrik Larsson.
Och vad som är otrygghet kan vara väldigt individuellt. Det kan handla om oväsen från gården och lägenheterna och att de gemensamma tvättstugorna inte sköts på rätt sätt.
Eller en sådan banal sak som att folk väljer att ha persiennerna nedrullade dygnet runt, menar han.
– För svenskar kan detta ses som otryggt. Man vill kunna se in i lägenheterna, se att det är upplyst, att det bor människor där.
Jamal Abdi Nur berättar att man bland hyresgästerna fått ihop cirka ett dussin personer med olika bakgrund som kan tänka sig arbeta och hjälpa till i Bo Trivsamt-projektet.
Han menar att den kanske viktigaste orsaken till att den upplevda otryggheten ökade var att det kom många nyanlända på kort tid. Och att det plötsligt blev trångbott.
– Men det viktigaste är att människor har någon stans att bo. Vi får i?stället hitta nya mötesplatser för aktiviteter. Och andra ställen än hemmet där barnen kan läsa sina läxor i lugn och ro.
De båda hoppas på ett ökat samarbete med olika aktörer i samhället inte minst föreningslivet i Lammhult.
– Vi måste ha hjälp i de här frågorna. Ett bostadsbolag, skolan eller nämnden för arbete och välfärd klarar inte detta ensamma. Man måste försöka hitta nätverk, säger Stefan Blomkvist.
