Rekryteringsbehoven inom sjukvården är väldigt stora. Socialdemokraterna vill skjuta till två miljarder till landstingen, vilket för Kronobergs del innebär cirka 40 miljoner. Det täcker inte ens kostnaderna för hyrläkarna som de har sett ut de senaste åren.
– Nej, det räcker inte med de här pengarna, man måste göra fler saker samtidigt, säger Socialdemokraternas partisekreterare Carin Jämtin, som på onsdagen gjorde halt i Växjö under partiledningens sjukvårdsturné.
Med turnén vill det regeringssugna partiet sätta fokus på hälso- och sjukvården som man menar har väldigt stora utmaningar. Lösningen: Mer personal.
– Det är personalbrist. Det utbildas för få undersköterskor och det finns för få utbildningsplatser för sjuksköterskor. Och av de som utbildas är det rätt många som åker till Norge och jobbar för att arbetsmiljön och arbetsvillkoren i Sverige är för dåliga. Det måste vi vända på annars blir vården otrygg, säger Carin Jämtin.
Socialdemokraterna föreslår en satsning på två miljarder i extra statliga bidrag till landstingen och regionerna, fördelade efter befolkningsmängd. För Kronobergs del skulle det betyda cirka 40 miljoner kronor. Pengarna ska inte öronmärkas, men de är avsedda för att öka personalstyrkan inom vården.
– Enligt Anna Fransson (oppositionsråd i Landstinget Kronoberg) skulle det räcka till ytterligare en anställd på varje mottagning och varje vårdcentral i Kronoberg. Det skulle vara ett riktigt tillskott, säger Carin Jämtin.
Du säger själv att det saknas utbildade undersköterskor och sjuksköterskor. Om de inte finns, är de ju svåra att rekrytera. Är ett ekonomiskt tillskott till landstingen verkligen lösningen då?
– Man kan inte säga att man inte ska skjuta till pengar om det är brist på personal, det vore fel väg att gå. Men man måste göra fler saker samtidigt. Vi satsar även på fler utbildningsplatser på högskolor och universitet och en del av det är sjuksköterskeplatser. Det kommer ju ta några år, och man måste därför också på kort sikt satsa på att locka tillbaks människor som jobbar utomlands genom bättre arbetsmiljö och försöka erbjuda de som har utbildning påbyggnadsutbildningar.
Vårdpersonal, inte minst sjuksköterskorna, strider ju för högre lön. Är inte det en viktig faktor för att locka fler till vården?
– Tillför man inte mer resurser, kan man inte höja lönen. Men löneförhandlingarna är en förhandling mellan fackligaorganisationerna och arbetsgivare. Vi tänker inte ge oss in och peka ut lönenivåer. Det är inte vår uppgift.
Era två miljarder är inte öronmärkta. Finns det inte en risk att pengarna stoppas i hål som ni inte avsett?
– En av sakerna som den sittande regeringen har gjort är att man har öronmärkt alldeles för mycket. Det har gjort att det varit relevant på några ställen, men helt irrelevant på många andra. Men du sätter fingret på en knepig balansgång för en regering och riksdag. Men jag litar på att våra landstingspolitiker, men även att en hel del av de borgerliga landstingspolitikerna, prioriterar på ett sätt som höjer kvaliteten i vården genom fler anställda.
Utöver de två miljarderna presenterade Socialdemokraterna under tisdagen en satsning på 700 miljoner till 5 000 traineejobb inom sjukvården. Det är anställningar under ett år avsedda för arbetslösa ungdomar som parallellt med jobb inom hälso- och sjukvården får utbildning. Det är likt regerings så kallade YA-jobb, som hittills inte visat sig särskilt framgångsrika.
Socialdemokraterna finansierar sina sjukvårdssatsningar genom att höja skatten på restaurangmomsen och ta bort den sänkta ungdomsarbetsgivaravgiften.
