Landstinget Kronoberg visar upp ett plusresultat på 177 miljoner kronor för årets åtta första månader.
Det goda resultatet döljer dock en baksida. Kärnverksamheten – sjukvården – har fortfarande svårt att få ekonomin att gå ihop.
När Landstinget Kronoberg nu presenterar sin delårsrapport visar det på ett rejält plusresultat: 177 miljoner kronor till och med augusti. Det är 99 miljoner kronor bättre än budget.
Den skattehöjning som infördes vid årsskiftet har bidragit med ett tillskott på 130 miljoner kronor och anges som den främsta förklaringen till det goda resultatet. Det konstateras också att trycket på vården har varit lägre med färre antal vårddagar jämfört med samma period i fjol. Undantaget var sommaren då arbetsbelastningen beskrivs som ”hård” till följd av svårigheten att rekrytera framför allt sjuksköterskor vilket gjorde att man tvingades stänga allt?för många vårdplatser.
Landstinget har i år budgeterat med ett överskott på 100 miljoner kronor. Allt för att klara de stora investeringar som väntar de närmaste åren. De 177 miljoner kronor man hittills ligger plus, förväntas dock för helåret stanna på 130 miljoner.
Men – överskottet beror till stor del på det man kallar landstingsgemensamma poster. När det gäller kärnverksamheten - hälso- och sjukvården – är det fortfarande minussiffror på flera håll. Den främsta förklaringen är höga kostnader för hyrpersonal, inte minst inom vuxenpsykiatrin. Även barn- och kvinnocentrum, kirurgicentrum och medicinskt servicecentrum visar på underskott.
”Inför de kommande åren krävs ytterligare åtgärder för att uppnå en långsiktig ekonomi i balans”, skriver landstingsledningen i delårsrapporten.