Handledarens roll är avgörande när invandrare är ute på arbetspraktik. Att sortera kläder eller stå ensam vid en maskin utan att prata svenska ger inte språkpraktik. Och ett intyg från arbetsplatsen kan vara guld värt i framtiden.
Det var några av slutsatserna vid gårdagens konferens för SFI-personal och arbetsförmedlare som ordnades av Regionförbundet södra Småland. Arbetsmarknaden har stor outnyttjad potential när det gäller språkinlärning. Men att lära sig enbart yrkessvenska kan stjälpa eftersom man blir låst i en bransch. Det menar Ann-Sofie Bjärkeblad, projektledare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk.
– Det krävs att både ar- betsgivare och utbildare drar åt samma håll. Kortsiktiga lösningar måste bort och ge plats för långsiktighet. Det är resurskrävande men ekonomiskt försvarbart på lång sikt.
Enligt Skolverket gick drygt 102 000 personer i SFI-undervisning, Svenska för invandrare, under 2011. 38 000 var nybörjare. Totalt sett var sex av tio kvinnor, fyra av tio hade max nio års skolgång i bagaget vilket ställer stora krav på utbildning.
– Man behöver social och kulturell kunskap om samhället och om hur arbetsplatser fungerar. Man måste kunna använda svenskan i alla sociala situationer för att inte riskera att bli språkligt inlåst. För vad händer då med din anställningsbarhet, säger Ann-Sofie Bjärkeblad.
En deltagare nämnde att 60-talets arbetskraftsinvandrare ofta började jobba direkt då de kom till Sverige. Ann-Sofie Bjärkeblad menade å sin sida att delar av dem fortfarande inte är integrerade i samhället.
–
För 20
–
30 år sedan kom högre krav på att kunna använda skriftspråk. Dokumentationskraven är hårdare i många yrken. Det behövs autentiska texter i språkinlärningen. Skolan ska förbereda eleverna för arbetsplatsen, säger Ann-Sofie Bjärkeblad.
Agneta Kristensson från Skolinspektionen pratade på temat Hur ser framtidens SFI-lärare ut? Vid Skolinspektionens granskning av SFI-verksamheten i en mängd kommuner 2011, bland dem Växjö, fanns en rad brister.
- SFI-undervisningen upphörde vid skollov.
- Undervisningen var inte individuellt anpassad.
- Studenterna fick inte alltid rätt till särskilt stöd.
- Enbart ett fåtal lärare hade tillräcklig utbildning i Svenska 2.
- De betyg som sattes efter varje kurs fick inte deltagarna ta del av.
Orsaken finns många gånger i de senaste årens fördubbling av antalet studerande på SFI och brist på strategier att möta ökningen. Agneta Kristensson gav också goda exempel från Sandviken som satsat på högutbildade lärare på grundnivån inom SFI, vilket resulterat i fler godkända elever, färre studieavbrott och högre närvaro.
I Malmö fick SFI-elever själva planera sin vecka, sätta upp mål och dokumentera vad de uppnått, vilket ökade motivationen och gav fler chanser att prata svenska.
– Vi fokuserar ofta på att en människa inte kan svenska, i stället för att fokusera på allt hon kan, säger Agneta Kristensson.