Landstingets kostnader för hyrsjuksköterskor sticker iväg. Hittills i år har de fördubblats jämfört med fjolåret. Samtidigt ökar kostnaderna även för hyrläkare.
I fjol slog Landstinget Kronoberg sig för bröstet när man lyckades få ner kostnaderna för hyrsjuksköterskor. Från fem miljoner kronor 2012 till två miljoner förra året.
– Vi är generellt restriktiva och använder bara bemanningsföretag när alla andra möjligheter är uttömda. Egen personal är alltid att föredra med hänsyn till kompetens, kontinuitet, teamarbete och kostnad, sa hälso- och sjukvårdsdirektör Per-Henrik Nilsson till tidningen Vårdfokus då.
Men lyckan blev kortvarig. Landstinget är åter tillbaka på 2012 års nivåer. Till och med oktober i år har hyrsjuksköterskorna kostat cirka fyra miljoner kronor. Behovet har funnits inom såväl vuxenpsykiatrin som inom medicin- och kirurgicentrum.
Totalt sett står dock hyrsjuksköterskorna för en liten del av hela hyrpersonalkakan. Det är i?stället hyrläkarna som är den tunga utgiftsposten och som gör att verksamheterna har svårt att få ekonomin att gå ihop. De redan höga hyrläkarkostnaderna ökar dessutom. 51,6 miljoner kronor har de kostat till och med oktober i år. Det är 4,8 miljoner mer än jämfört med samma period 2013.
Störst har behovet varit inom vuxenpsykiatrin och primärvården. Och det ser inte ut att avta.
Landstinget konstaterar i sin senaste månadsrapport att det i dagsläget finns cirka 30 vakanta läkartjänster och 50 sjukskötersketjänster. Därtill ska läggas att 857 av landstingets 5?000 tillsvidareanställda är 60 år eller äldre. Inom fem till sju år beräknas därför omfattande pensionsavgångar när det gäller såväl läkare som sjuksköterskor men även undersköterskor, medicinska sekreterare, tandsköterskor och ledningspersonal.
Det tycks således finnas fog för det som både personalansvariga och politiker i landstinget betonat en tid: ”En av våra största utmaningar är att säkra kompetensförsörjningen.”