Kommunen förbereder sig nu för att ta emot mer matavfall – från industrin och andra kommuner.
Allt för att kunna producera mer biogas. Men ännu finns inga skrivna kontrakt.
– Vi har sagt att anläggningen ska vara dimensionerad för att vara en regional anläggning och ta emot mer än bara Växjöbornas matavfall, säger Steve Karlsson, kommunal projektledare för biogasen i Växjö.
Nu ska riktlinjerna bestämmas för bland annat prissättningen och hur mottagandet ska ske.
Tekniska förvaltningen bedömer att det finns en marknad där olika livsmedelsindustrier och avfallsföretag kan leverera avfall för biogasframställning. Det anses viktigt för Växjö att kunna agera på denna marknad för att få fram så mycket gas som möjligt. Även andra kommuner kan bli matavfallsleverantörer.
Har ni några intressenter?
– Ja, de finns men vi har ännu inga konkreta avtalsdiskussioner, säger Steve Karlsson.
Anläggning är nu i drift. Allt matavfall som Växjöborna producerar förbehandlas på Häringetorp och körs sedan vidare till Sundet där det rötas och blir biogas.
– Gasen levereras ut på ledningen till Hermi Bil.
Vilka tankar där?
– Privatpersoner men också de två prov-bussar som körs i stan.
Så småningom är det tänkt att biogas ska driva samtliga bussar i stadstrafiken där tankningen sker i en depå på Hammerdalsvägen.
Enligt Steve Karlsson fungerar biogasanläggningen tillfredställande.
– Det är lite intrimningar och justeringar. Det blir ibland småstopp som man inte förutsett.
Tänkt är att matavfallet i framtiden ska stå för hälften av biogasproduktionen, rötslammet från reningsverket för hälften. Ännu märks tillkomsten av matavfallet inte så värst mycket, enligt Steve Karlsson.