Växjö kommuns ekonomi ser dystrare ut än på många år. Minskade skatteintäkter är det som väntas slå hårdast.
– Detta blir den tuffaste budgetberedningen på 20 år, säger Bo Frank (M).
Nya prognoser från SCB och Sveriges kommuner och landsting visar att de kommande åren kommer att bli mycket kärva för Växjö kommun:
2013: minus 82 miljoner
2014: minus 138 miljoner
2015: minus 148 miljoner.
Den största glappet hittas 2015 där kommunen budgeterat med ett överskott på 14 miljoner. Istället tros resultatet hamna på 148 miljoner minus.
Orsaken är bland annat att skatteintäkterna väntas minska på grund av den allmänna lågkonjunkturen och att Växjö är förlorare i de olika utjämningssystemen. Inte minst då det gäller den nya kostnadsutjämningen som väntas träda i kraft 2014 och där Växjö kommun beräknas förlora 64 miljoner under två år.
– Om man tänker optimistiskt kan vi hoppas att skatteprognoserna ser bättre ut längre fram eller att regeringen riktar något tillfälligt stöd till kommunerna. För det är fler kommuner som sitter i samma budgetdilemma som Växjö, säger Bo Frank och fortsätter:
– Vi har rustat, vi har pengar i ladorna, så vi klarar ett par tuffa år men det fordras att vi blir ordentligt återhållsamma.
Kan du tänka dig en skattehöjning?
– Inte som jag ser det i dag, det vore absolut sista utvägen
– Ett oerhört bekymmersamt läge, säger Charlotta Svanberg (S).
– Nu får vi fråga oss: Ska vi höja skatten? Var vi kan effektivisera? Vad kan vi göra annorlunda? Kort sagt, vända på varenda sten. Det måste till en krismedvetenhet i hela organisationen. Exempelvis kan det mest prioriterade inte vara att bygga en ny scen i Linnéparken.
Det preliminära bokslutet för 2012 visar på ett överskott på 52 miljoner men detta berodde helt och hållet på en engångsintäkt för avtalsförsäkringar från åren 2007 och 2008. Utan denna hade resultatet skrivits till 19 miljoner minus.
Flera av kommunens verksamheter gick back.
Nämnden för arbete och välfärd hade 2012 ett minus på 41 miljoner. Detta förklaras främst med att allt fler personer tvingas söka ekonomiskt bistånd för att försörja sig. Men även fler och dyrare placeringar på institution för missbrukare bidrar till de röda siffrorna.
Omsorgsnämnden hade ett underskott på 15 miljoner. Skol- och barnomsorgsnämnden och tekniska nämnden gick sex respektive nio miljoner kronor back.
