– Första steget mot att göra yrket attraktivare, säger Jonas Nilsson. – Jag är mycket missnöjd, säger Anders Johansson. De lokala reaktionerna på lärarnas nya löneavtal skiljer sig åt.
Första årets ökning av lärarnas löner med 4,2 procent är Anders Johansson, vice distriktsordförande på Lärarnas riksförbunds Kronobergsdistrikt, nöjd med.Men sedan tar det stopp. År två blir ökningen i nivå med andra grupper på arbetsmarknaden, för tredje och fjärde året finns ingen garanterad ökning.
– Tredje året kan kommunerna ge oss hur lite som helst, det är vår erfarenhet. Om en kommun har ekonomiska svårigheter är lärarlönerna en post där man kan spara, säger menar Anders Johansson som deltagit i förhandlingarna i Stockholm.
Han befarar att årets ökning med råge äts upp av utebliven ökning tredje året. Lärarnas riksförbund yrkade på ett ettårigt avtal och ett första steg mot målet 10 000 kronor mer i månaden. Anders Johansson, som arbetar som gymnasielärare på Haganäskolan i Älmhult, är också besviken över att avtalet inte nämner lärarnas arbetsvillkor. Antalet undervisningstimmar ökar och nya arbetsuppgifter läggs på utan att andra försvinner vilket ger mindre tid med eleverna menar han.
– Jag ser ett statligt övertalande av skolan som den enda räddningen, säger Anders Johansson som reserverade sig mot beslutet.
Lärarförbundets lokale ordförande Jonas Nilsson ser utdelningen under löneavtalets första år som ett första steg mot att göra yrket mer attraktivt. Nöjd är han däremot inte.
– Pressen ökar på Växjös och Sveriges politiker att ta ansvar. Är vi inte nöjda med ökningen 2013 är vi inte rädda för att säga upp avtalet!
Jonas Nilsson är extra nöjd över klausuren att säga kunna avtalet om drygt två år. Den opinionsbildning som Lärarförbundet fört med manifestationer för målet 10 000 kronor mer i månaden menar han ha lett fram till onsdagens avtal.
– Det fattas en massa lärare i Sverige om tio år, vi håller ut i vårt arbete att uppvärdera yrket, säger Jonas Nilsson.